Magen v 30


Magen v 32

Igår gick vi in i vecka 33, men har inte hunnit ta någon ny magbild än. Jag är åtminstonde duktigare på att göra det denna gången än med Fabian, vilket jag är glad för. Lite tråkigt är det ju att jag inte har så många bilder från graviditeten med honom.

Sista MVC-besöket gick bra. Besöket innan dess gick mindre bra och allt kändes ganska uppgivet, det var i princip inget som var helt bra. Sockret var högt (för första gången), järnvärdet var på gränsen till lågt, bebisens hjärtljud var först för höga men lugnade sig sedan så det berodde bara på att den nyss hade haft ett litet gympapass, kissprovet visade +1 på proteinet och glukosbelastning var på tal igen iom det höga sockret. SF-måttet var ju också högt men det är ju min egen kurva jag ska följa där nu, och vikten var väl det enda som faktiskt var bra.

Sedan dess har jag haft två glukosbelastningar inbokade, vid den första var Fabian sjuk och den andra jag. Till min stora förtvivlan... hrm. Iaf så pratade jag igenom det där med barnmorskan när jag var där senast i måndags, sa vad jag tyckte om den där jävla glukosbelastningen helt enkelt. För det första är jag till 99 % säker på att jag inte klarar av att få i mig den där sörjan, så att sitta där och plåga mig själv känns bara onödigt. För det andra ligger mitt socker bra hela tiden, oavsett vad jag äter. Förutom den där gången hos barnmorskan då, men EN gång är ingen gång, faktiskt. Det kan man få även om man inte har diabetes. Och det är bara om blodsockret konstant höjs som det kan vara farligt för barnet, och det gör det inte för mig. För det tredje så ändras INGENTING av att jag gör glukosbelastningen, det enda som händer är att de får det på papper om jag har diabetes eller inte. Annars är behandlingen exakt samma, jag testar sockret regelbundet hemma och gör ett tillväxtultraljud i vecka 36. Så det är alltså inte ens för min eller bebisens skull jag ska göra det, utan för Specialistmödravårdens skull. Barnmorskan höll med mig fullständigt vilket kändes som en enorm lättnad. Och hon skulle prata med läkaren som jag ändå ska träffa pga foglossningen idag om det verkligen var nödvändigt med en belastning. Så nu inväntar jag bara domen...

I övrigt så hade jag gått ner ett kilo sedan förra gången. Det var helt normalt så länge det inte fortsätter och ökar i takt. Så sammanlagt har jag gått upp ca 7 kilo denna graviditeten hittills, alldeles lagom :) SF-måttet låg på 35 cm och järnvärdet hade kommit upp igen. Får tacka alla leverpastejsmackor jag tryckt i mig för att få upp värdet tror jag :)

I övrigt så är det mest fogarna och svårigheten att andas som är jobbigt just nu. Och att behöva springa upp och kissa varje natt, men så har det ju varit länge och det är ju ingenting som kommer ändras förrän anledningen är ute så att säga :) Det börjar bli rejält tungt och jag kommer på mig själv med att vagga fram på det där typiska ank-viset som alla gravida gör. Halsbränna har jag också ibland, dock väldigt sällan om man jämför med Fabian. Losec Mups är min bästa vän ca en gång i veckan. Men vi får nog börja dejta oftare ju närmare slutet vi kommer skulle jag tro :)

Ja, det var lite graviditetsuppdatering. Eftersom jag skriver så sällan får det bli låånga sådana...